DressmannTobbe

Gled in på lunchen med min polare Plura G och skulle avnjuta en lunch på en italiensk restaurang i city. Den är vackert inredd och känns väldigt modern med en touch av det gammla italienska köket. Det första jag utbrister i eufori är att jag bara måste ta min andra hälft med på detta kullinariska äventyr nästa gång hen är här.

 

Vi sätter oss ner i ett hörn så jag har uppsikt över hela stället (man vet aldrig om Al Capone dyker upp) och nästan genast känner jag en frän doft av urin blandat med sjukhussvett. I detta läge är jag så hungrig så jag ids inte byta plats och försöker andas enbart genom munnen för att uthärda detta. Va fan? Nåväl jag beställer in en pizza för 109:- och väntar med spänning på min blivande munorgasm. En Quattro stagioni dansar in likt ett konstvärk på moderna museet i Stockholm. Tre blåmusslor, några färska räkor, lite oliver, färsk champinjon, någonstans mozzarella ost och lite parma skinka. Detta kunde varit så vackert, så gott, men var är fyllningen? 109:-

 

Två av tre blåmusslor är inte öppna, jag påpekar det till kyparen som hämtar in kocken. Jag säger att öppnar de inte sig när man kokar dem så är det sjuka. Han svara med att det är ingen fara, i lådan brevid har han minsan musslor som är både öppna och stängda och de går minsann att äta.Dom är förkokta och klara. Jag säger att jag inte har råd att bli magsjuk så jag avstår nog från att äta dessa stängda musslor. Jag går tillbak och känner mig lurad på mina musslor och av ren nyfikenhet öppnar jag dessa två. En är tom, den andra är halvt rutten?? Jag tar dessa två i handen och slänger dem på disken och säger att detta är orsaken till att jag inte äter musslor som är stängda.

Första och sista gången!