DressmannTobbe

Gled in på lunchen med min polare Plura G och skulle avnjuta en lunch på en italiensk restaurang i city. Den är vackert inredd och känns väldigt modern med en touch av det gammla italienska köket. Det första jag utbrister i eufori är att jag bara måste ta min andra hälft med på detta kullinariska äventyr nästa gång hen är här.

 

Vi sätter oss ner i ett hörn så jag har uppsikt över hela stället (man vet aldrig om Al Capone dyker upp) och nästan genast känner jag en frän doft av urin blandat med sjukhussvett. I detta läge är jag så hungrig så jag ids inte byta plats och försöker andas enbart genom munnen för att uthärda detta. Va fan? Nåväl jag beställer in en pizza för 109:- och väntar med spänning på min blivande munorgasm. En Quattro stagioni dansar in likt ett konstvärk på moderna museet i Stockholm. Tre blåmusslor, några färska räkor, lite oliver, färsk champinjon, någonstans mozzarella ost och lite parma skinka. Detta kunde varit så vackert, så gott, men var är fyllningen? 109:-

 

Två av tre blåmusslor är inte öppna, jag påpekar det till kyparen som hämtar in kocken. Jag säger att öppnar de inte sig när man kokar dem så är det sjuka. Han svara med att det är ingen fara, i lådan brevid har han minsan musslor som är både öppna och stängda och de går minsann att äta.Dom är förkokta och klara. Jag säger att jag inte har råd att bli magsjuk så jag avstår nog från att äta dessa stängda musslor. Jag går tillbak och känner mig lurad på mina musslor och av ren nyfikenhet öppnar jag dessa två. En är tom, den andra är halvt rutten?? Jag tar dessa två i handen och slänger dem på disken och säger att detta är orsaken till att jag inte äter musslor som är stängda.

Första och sista gången!

Att åka tåg har sina fördelar och nackdelar. Fördelen är att man har större rörelsemöjlighet, du kan resa dig upp, gå till toaletten och tillbaka (jag kallar det vardags motion) eller så kan du ta fram din dator och surfa på Sj:s internet, se på film eller bara jonglera.
Nackdelen kan vara att man måste sitta med en illaluktande pensionär som breder ut sig överallt, toaletterna är nedbajsade och internet är så segt att 90-talets modem framstår som en trimmad Porsche.

Min erfarenhet denna gång var inte ett undantag till just ovannämnda, jag lägger även till en ung flicka i 20 års åldern. Hon sitter mitt emot, konstant tuggande på sina naglar, spottar resterna fritt och ogenerat, just nu sitter hon med ett finger i näsan, studerandes, stolt och högfärdig. Varje kvart tar hon fram sin iPhone och knäpper plutbilder på sig själv med sina hundögon. Jag kom på henne smyg ta en bild på mig när jag satt försjunken i mina tankar med ögonlocken hängande och salivsträngen nedför hakan. Objektifieringen lägger sig som en tungdimma över min lekamen, jag känner mig smutsig.

Vi är nu i Hörnefors, tåget börjar fyllas med förväntansfulla studenter, trötta tjänstemän och kvinnor det är måndag på tåget. Fan jag är bajsnödig.

Hallå? Någon som sett var mitt liv tog vägen?

 

Snälla om ni springer på det i förbifarten så hälsa att jag gärna vill ha tillbaka det.

 

Mäkta less!

 

För att bli läkare, advokat eller arbeta med något annat "högstatus" yrke måste man gå i skola för att utbilda sig...För att fungera och klara olika vardags situationer måste man gå i skola...För att fostras till en demokratisk medborgare och lära sig se skillnaden på vad som är rätt och fel måste man gå i skolan.

Det är mycket man får lära sig i skolan, det är mycket man ska ha lärt sig i skolan, det är mycket man inte får lära sig i skolan...

Lösning på detta? Skär ner på personalen, öka antalet elever, skär ner på budgeten och öka arbetsuppgifterna på lärarna. Starta friskolor som är vinstdrivande med begränsad insyn. Och satsa resurserna på annat en faktiskt lärande.

Just nu springvickar jag på olika skolor och jag älskar det jag gör, men jag ser även andra saker som upprör mig, hur man prioriterar och fördelar resurser.

Min fråga är vad är det som egentligen går först? Kvalitet, kvantitet eller bara bra statistik att visa upp? Var ligger vårat fokus? Undersökningar visar på att Svenska barn och ungdommar har det allt svårare och svårare i skolan, resultaten och nivån skiljer sig avsevärt med andra barn och ungdomar internationellt.

Har vi sämre pedagoger i Sverige, eller har vi sämre förutsättningar? Har vi blivit ett U-land? Vad händer egentligen?

"Det är bögarnas & Muslimernas fel" som våra inavlade arga vita män skulle ha sagt. Om dessa arga vita män hade fått hjälp med att öppna ögonen och fått hjälp i skolan kanske SD inte hade vuxit sig så starka idag. Vem vet? Problemet kvarstår dock. I dag har vi inte "En skola för alla".

 

Efter att ha tillbringat de senaste åren i södernsland (Umeå) så märker jag hur lätt kroppen vänjer sig vid det sydländska klimatet. Jag åkte upp till jul för att hälsa på mina päron, stannade till som sedvanligt på Statoil för att fylla på bensinen. Har läst på status uppdateringar hur kallt det är i Boden, men som den inbitna Norrbottning man är så kliver jag ut endast iförd T-shirt och shorts eftersom fläkten i Fiat Pandan har bara två lägen, MAX eller inget...Det var inte bara min penis som kröp in i pungen likt en snigel, hela min kropp vände sig ut och in som ett russin. Helvete vad kallt det var. Kändes som minus 229 grader. Vilket jävla vakum. -33 grader stod det på tempen i byn.

Några dagar senare bar det av söderut igen (Svallet), återigen blev det en chockartad omställning, från att skotta fram bilar i -25 till att byta torkarblad i -3 gradigt töväder. Nej tacka vet jag -12 grader, gnistrande sol och ett fluffigt vinterlandskap. Få avnjuta vintern på ett värdigt sätt under tre månader skulle räcka. Sedan, sommar, sol och bad med en jämn temperatur på 25 grader i skuggan i ett äkta norrbottninskt klimat fram till nästa vinter.

• Gnistrande snö och (lagomt) kalla vintrar
• Naturen
• Mentaliteten (hos vissa)
• Midnattssolen
• Sommaren
• Djurlivet
• Avskildheten

Kära dagbok nu är jag tillbax för att gnälla, eller bara få vara lite sarkastisk. Ni får välja själv välja vilket.

Jag älskar att ha många bollar i luften, så många bollar att jag önskar jag hade åtta armar. Just nu pluggar jag 100%, jobbar på en fritidsgård på kvällar och helger, jobbar extra i en klädbutik på helgerna, jobbar extra som musiklärarvikarie, allt i allo vikarie samt cirkel-ledare 3 mil utanför stan. Eftersom jag inte kan få nog av jobb har jag fixat mig tre omtentor som måste göras (eftersom jag hatar att ha saker släpandes) innan Januari också.

Då tänker ni säkert, "men skyll dig själv". Jo det gör jag också, 18 000:- skall ut ur börsen nästa år plus en hel del andra utgifter man har dragit på sig med åren. Nåja det är tur man har fått axeln ur led så man slipper träna, då kan man koncentrera sig på att jobba istället för plugga så man har råd att existera.

Well well kanske man ska hoppa i duschen, men för att se det onda med det goda så har man i alla fall fått stress-exem och lepra på köpet, alltid något och dessutom helt gratis.

Tack och go natt!

Just nu vill jag bara sätta mig på första bästa tåg ut i världen med min älskade. Lämna vardagens alla måsten och bara upptäcka världen som den är. Är så sjukt less på att plugga. Vill ha sol, värme och kärlek.
Kände bara för att gnälla av mig.
Pågrund av mitt hektiska liv så hinner jag inte skriva någe här men vi ser vad framtiden har i sitt sköte.